Artikkelit jotka sisältää sanan 'avverkningsmöjligheter'

Tutkimusartikkeli

artikkeli 6215, Tutkimusartikkeli
Hannu Hirvelä, Kari Härkönen. Uppskattningar av avverkningsmöjligheterna inom landskapet Åland åren 1997–2026. Metsätieteen aikakauskirja vuosikerta 1999 numero 4B artikkeli 6215. https://doi.org/10.14214/ma.6215
Original keywords: avverkningsberäkning; största uthålliga avverkningsvolym; avverkningsmöjligheter; MELA-programmet; den nionde riksskogstaxeringen; Åland
Tiivistelmä | Näytä lisätiedot | Artikkeli PDF-muodossa | Tekijät

Målet för föreliggande undersökning var att utreda avverkningsmöjligheterna åren 1997–2026 inom landskapet Åland. Avverkningsberäkningarna gjordes med MELA-programmet. Som underlag för beräkningarna användes provyte- och träddata från den nionde riksskogstaxeringen.

Inom landskapet Åland kan det enligt de rekommendationer Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio gett för behandlingen av skog avverkas 0,51 miljoner kubikmeter virke per år i avverkningsmogna bestånd och bestånd som närmar sig avverkningsmogenhet. Den här avverkningsvolymen under den första tioårsperioden motsvarar en nivå som är 2,5 gånger så stor som i genomsnitt avverkade volymer under åren 1987–1996 (0,20 miljoner kubikmeter gagnvirke per år). Ett totalt utnyttjande av avverkningsmöjligheterna under tioårsperioden skulle dock innebära en 43 procent minskning av virkesreserven på den skogs- och tvinmark som står till virkesproduktionens förfogande. Avverkningsmöjligheterna under den därpå följande tioårsperioden skulle vara 0,20 miljoner kubikmeter per år. Vill man öka avverkningarna från nuvarande nivå utan att avverkningsmöjligheterna minskar i framtiden bör en del av det nuvarande avverkningsbara beståndet sparas för kommande årtionden. Den största uthålligt årligen avverkningsbara volymen gagnvirke under perioden 1997–2006 uppskattas till 0,26 miljoner kubikmeter. Den årligen uttagbara virkesvolymen beräknas förbli på den här nivån under hela den trettio år långa period den aktuella utredningen gäller.

De presenterade uppskattningarna av avverkningsmöjligheterna skall inte ses som prognoser för virkesutbudet eller för hur framtiden sannolikt kommer att se ut. T.ex. beståndens lokalisering i relation till varandra eller potentiella virkesförbrukningsplatser har inte beaktats i kalkylerna, ej heller dessa faktorers effekter på virkesbetalningsförmågan eller efterfrågan på virke. Trots det kan dessa faktorer tillsammans med skogsägarnas egna mål och av samhället ställda mål i sista hand avgöra om den virkesproducerande skogen minskar, om ungskogen blir oskött, om torvmarkernas virke inte tas tillvara och om avverkningarna inte inriktas på de avverkningsmognaste bestånden.

  • Hirvelä, Sähköposti: hannu.hirvela@metla.fi (sähköposti)
  • Härkönen, Sähköposti: ei.tietoa@metsatiede.org

Rekisteröidy
Click this link to register to Metsätieteen aikakauskirja.
Kirjaudu sisään
Jos olet rekisteröitynyt käyttäjä, kirjaudu sisään tallentaaksesi valitsemasi artikkelit myöhempää käyttöä varten.
Ilmoitukset päivityksistä
Kirjautumalla saat tiedotteet uudesta julkaisusta
Valitsemasi artikkelit
Lähetä sähköpostiin
Nuutinen T., Hanski I. K. et al. (2010) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2010 no. 3 artikkeli 5910 (poista) | Muokkaa kommenttia
Uotila K., Rantala J. et al. (2011) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2011 no. 1 artikkeli 5929 (poista) | Muokkaa kommenttia
Sikström U., Hökkä H. (2016) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2016 no. 2 artikkeli 5961 (poista) | Muokkaa kommenttia
Hyppönen M., (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2000 no. 2 artikkeli 6012 (poista) | Muokkaa kommenttia
Huurinainen S., (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 1999 no. 2 artikkeli 6120 (poista) | Muokkaa kommenttia
Maltamo M., Haara A. et al. (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2002 no. 3 artikkeli 6180 (poista) | Muokkaa kommenttia
Rautiainen O., (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2002 no. 4 artikkeli 6205 (poista) | Muokkaa kommenttia
Kangas J., Pukkala T. et al. (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 1996 no. 3 artikkeli 6286 (poista) | Muokkaa kommenttia
Maltamo M., Peuhkurinen J. et al. (2009) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2009 no. 4 artikkeli 6350 (poista) | Muokkaa kommenttia
Korpilahti E., (2008) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2008 no. 3 artikkeli 6387 (poista) | Muokkaa kommenttia
Laurén A., Palviainen M. (2007) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2007 no. 3 artikkeli 6406 (poista) | Muokkaa kommenttia
Väkevä J., Lipponen K. (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 1997 no. 3 artikkeli 6474 (poista) | Muokkaa kommenttia
Korpela L., (2013) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2012 no. 4 artikkeli 6491 (poista) | Muokkaa kommenttia
Uuttera J., Maltamo M. (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 1998 no. 3 artikkeli 6579 (poista) | Muokkaa kommenttia
Hotanen J.-P., (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2003 no. 1 artikkeli 6678 (poista) | Muokkaa kommenttia
Lilja A., Heikkilä R. (2007) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2007 no. 2 artikkeli 6702 (poista) | Muokkaa kommenttia
Hyppönen M., Varmola M. et al. (2012) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2012 no. 3 artikkeli 6744 (poista) | Muokkaa kommenttia
Hujala T., (2009) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2009 no. 3 artikkeli 6779 (poista) | Muokkaa kommenttia
Kurttila M., Jokimäki J. (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2002 no. 2 artikkeli 6866 (poista) | Muokkaa kommenttia
Sarkkola S., Hökkä H. et al. (2013) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2013 no. 2 artikkeli 6884 (poista) | Muokkaa kommenttia
Himanen K., Nygren M. (2015) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2015 no. 3 artikkeli 6935 (poista) | Muokkaa kommenttia
Valkonen S., (1970) Metsätieteen aikakauskirja vol. 1998 no. 2 artikkeli 6967 (poista) | Muokkaa kommenttia
Päivänen J., (2018) Metsätieteen aikakauskirja vol. 2018 no. 0 artikkeli 10063 (poista) | Muokkaa kommenttia